lördag, februari 20, 2010

Sjukgymnasten from hell

Ja, jag har ju sedan 7 januari varit sjukskriven 50% för ryggont och bäckensmärtor. Det har blivit betydligt bättre men kommer och går såklart. Men när läkaren sjukskrev mig fanns det inget som fick en att tvivla på att jag inte skulle klara av mitt jobb hur mycket jag än ville. Hon menade att inte ens kunna böja sig ett uns framåt utan att skrika till eller bli tårögd inte skulle funka med mitt jobb... ja det har hon ju helt rätt i. Har ju ett jobb där jag är mer på golvet än stående... Så sagt och gjort sjukskriven. Hon poängterade även att hon ville att jag skulle uppsöka sjukgymnast om det inte blev bättre samt att börja med vattengympa.
Som den goda patient jag är anmälde jag mig till vattengympa med har sedan i jul dragit runt på halsont och snor så det har inte gått att gympat i vatten.

Många har sagt till mig att det är foglossningar och OJ vad det kommer bli värre. Det är säkert foglossningar men känner ändå inte riktigt igen mig när dom som verkligen har foglossningar berättar. Så någonstans inom mig har jag tänkt att det är nått annat men att jag har lite foglossning oxå.
Så för 2 veckor sedan vaknade jag upp en morgon med att det kändes som om jag stukat vänster hand, tänkte att jag sovit på den. Men det gick inte över och nattsömnen blev störd inte bara av alla dessa toalettbesök utan även av smärtattacker i vänster handen.

När jag var runt 14 eller nått sånt så konstaterade en sjukgymnast att jag led av karpaltunnel syndromet, och det konstaterade han efter många års av letande av reumatism. Som liten och ung hade jag ofta otroligt ont i hand- och fotleder. Jag är med andra ord van vid smärta och då ffa i leder.

Men det jag ju känner känns annorlunda än vad jag känt förut, och jag har gråtit många gånger över smärtan vill jag lova.
Sagt och gjort fullföljde jag råd nr 1 som läkaren gav mig. Jag ringde en sjukgymnast som jag fick numret av via MVC.
Jag fick en snabb tid då jag erkände att detta var ohållbart. Men jag var även på en föreläsning om vad man kan drabbas av som gravid som hölls av en sjukgymnast. En otroligt bra föreläsning faktiskt! Rekomenderar den varmt!

Den sjukgymnasten ville prata med mig efteråt och tog mig på mycket stort allvar, mycket allvarligare än vad jag själv gjort eller gör. Men det kändes hoppfullt och skönt. Hon skulle prata med den kollega som jag skulle träffa och hon trodde som jag att mitt ryggont inte var foglossningar utan något annat.

Så kom jag till den lovordade sjukgymnasten... Jag berätta om mina åkommor samt min bakgrund och hon funderade lite och började med att undra om jag kunde ta vilopauser i mitt jobb... eftersom jag förklarat mitt jobb strax innan för henne så blev jag lite paff och sa att det inte finns en möjlighet i världen att det skulle funka.

Hon varken kände på min rygg eller på min handled mer än att hon böjde på den. Hon pratade om karpaltunnel syndromet och jag berättade återigen min bakgrund... jag försökte få henne att förstå att det dessutom inte är på insidan jag har ont utan på utsidan av handen. Men hon hade ingen hörsel då...
Sedan började hon räkna på vilken vecka jag var i samt hur länge jag hade kvar att jobba och hur långt tid det var kvar till förlossningen...
Sedan får jag frågan: "Vad är det egentligen du vill ha hjälp med?"
Jag svarar då att jag vill bli smärtlindrad såklart utan att blanda in tabletter utan genom TENS, akupunktur samt massage.

Så efter ytterligare en stunds tänkande från sjukgymnasten får jag följande dom:

"Du kan få en nattskena till händerna det tror jag kommer hjälpa, det är för stor risk att du kommer använda dagskenorna för mycket. Sedan vad gäller smärtlindring så är det bara något som tar bort symptomen inte behandlar orsaken, vilket gör att orsaken återstår. Sen är det ju inte så himla länge kvar så du kanske kan bita ihop lite till."

Jag blev så chockad av hennes dom så jag betalade och gick därifrån med 2 nattskenor.

Sen har detta grubblat mig, kan jag säga.
Varför fick jag 2 skenor, har ju bara ont i vänsterhanden. Varför kände hon inte igenom på de ställen jag hade ont på? Sen så dessa problem har ju dykt upp för att jag är gravid... så det är orsaken, så smärtlindra mig då! Sen det sista... varför ska jag bita ihop för? Jag ska snart genomgå en förlossning varför kan jag inte få vara utvilad och smärtlindrad fram tills dess för?? Är ju inte morfin jag bad, bad om sånt som stimulerar min egna kropps smärtlindring.

Så nu ska jag ringa tillbaka till donnan i veckan och ge henne en chans till annars vänder jag mig någon annanstans.

Att vara gravid ska vill inte vara något heroiskt utan något underbart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar