Julefrid

Har firat en otroligt mysig och härlig jul med min familj! Fick en massa fina julklappar!
Det kändes konstigt men med en otroligt härlig känsla när jag öppnade 2 paket som visade sig vara till vår lilla bebis!
En bok om som man kan läsa allt om barn i och så en stor barbapappa figur som bebis kan gosa med! Bebis första godsedjur och vän!
Med lite gravidhormorner i kroppen så fick jag anstränga mig mycket för att inte bli tårögd.
Känner bebisen ofta nu, dag som kväll och även ibland nattetid. Så ja... antar att jag och Jim ska förbereda oss på en aktiv liten bebis med många vakna timmar om man ska tro vad som står i böckerna om att de kan behålla sin dygnsrytmn även när de kommer ut.

Men med min rygg är det värre med tyvärr... ischiasen tar kol på mig i stunder. Kan inte sitta speciellt länge och går jag får mycket så blir inte det heller bra och då gör sig ligamenten påmind... så längtar lite till mitt läkarbesök efter nyår så jag förhoppningsvis kan få komma vidare till en sjukgymnast eller iallafall få några tröstande ord.
Samma dag som jag och min kusin skulle åka hem till Norrland med blev inget bra heller. Näsblod och svimfärdig men, med hjälp av mina fina kollegor som kollade min puls och gav mig vatten samt ställde upp och täckte på akuten kunde jag åka hem och lägga mig och sova. Så min semester här i Norrland var nog på sin plats :)

Men hur man än mår, för överlag mår jag ju strålande bra, så skulle inte byta ut detta en sekund mot nått! Så när det blir lite för jobbigt med ryggen så är det bara att känna med sin hand på magen och få en liten spark i gehör så blir man stark igen och känner kärleken!

Lilla bebisen!

Nu hankar jag snart in mig i vecka 23.

Häromnatten vaknade jag kl 02:00 av att det kändes konstigt att ligga på magen, efter att ha vänt och vridit på mig ett tag vände jag mig på rygg för att försöka sova på det viset... har inte funkat de senaste 29 åren, men väl värt ett försök.

När jag låg där på rygg och försökte somna om hände det något märkligt!
Rätt var det var så kändes det som om någon bodde i min mage! En liten person som levde om helt enkelt! Tills det slog mig, herregud! Det är ju lilla bebisen som sparkar! Det var en sån otroligt konstig men häftig känsla. Har ju känt lite fladder och sånt men detta var klockrena sparkar.
Sen kom jag på att de kan behålla sin dygnsrytm i magen ett tag efter de kommit ut... då blev jag inte så impad längre.
Kvällen efter så började det härja i magen igen så Jim fick känna sparkar för första gången. Vilket känns roligt att vi äntligen kan dela på känslan.

VÅRAN BEBIS!! Längtar efter att få träffa den lilla krabaten samtidigt som jag älskar att ha den lille i magen. Är ett själsligt lugn som jag aldrig känt förut.

Allt från födelsedag till sjukdom

Japp i fredags blev jag 29 år! En sån där töntig mellanålder som bara ger en lite ångest över saker man aldrig gjorde eller saker man gjort...
Men en sak är då säker att rent identitetsmässigt så kommer nog nästa år smälla högre än tonåren. Mamma och 30! Under samma år!!
Herregud, jag har ingen 30 års kris utan jag har bara velat ha en stor stor 30 års fest, men man blir ändå 30 och man anses mer vuxen än någonsin.
Men att bli mamma! oh lord!
Kan ju inte ens föreställa mig hur det känns att bli. Alla säger helt fantastiskt å helt korkad är jag inte. Men det är ju inte det... det är ju alla utmaningar man kommer att ställas inför pga sitt lilla barn. Och blir den som mig så ja... då kommer det bli utmaningar i&med att den börjar prata.

Men födelsedagen flöt på bra på jobbet fikade vi lite och pratade. Sen på kvällen så gick jag och Jim ut och åt på "vår" restaurang "Kryp In" som ligger i Gamla Stan. Så otroligt mysigt ställe och sjukt god mat! Vi bara mös och mös och pratade och pratade! Det är en av många saker som är det bästa med Jimson, vi kan sitta i timmar och prata om allt!
På lördagen hade jag fika för familjen med min punchtårta som jag aldrig lyckas med och med mina lussekatter som blev lyckade :)Sen åt vi middag hos Daniel och Kattis och lilla Svante. Pappa och Inger var i stan med vilket var jätteroligt!

På söndag skulle Jim och jag köpa barnvagn... det slutade med att vi bestämde oss gör att vänta in 2010 års modell av vår vagn och köpte oss ett Wii istället! ja, kanske var det inte ett sånt moget beslut när vi snart ska ha barn... men man får ju inte tappa barnasinnet heller, med det menar jag inte spelglädjen utan mer impulsbeslut som får dåliga konsekvenser... kanske är mer tonårssinnet än barnasinnet men men.

Sen i måndags då kom den... MAGSJUKAN A LA GRANDE!! Ingen vätska kom in i min kropp för att stanna, inte förrän på tisdagen så kunde jag dricka lite lite lite lite som jag inte fick upp och på eftermiddagen kunde jag festa i mig en banan!
Men nu är jag frisk igen!