Livets vändningar...

Döden får livet att kännas verkligt, iallafall för mig.
Inte på ett klyschigt vis som man kan höra folk som varit med om en nära döden upplevelse brukar berätta. Utan mer att JAG LEVER!
Sorgen efter någon som betyder så oändligt mycket för en gör ont och är sann. Verkliga, ärliga känslor. Inte ofta man känner sådana känslor.

Döden är svår... obegriplig, men ändå så inpräntad som en del av livet.
Man är aldrig förberedd men man har alltid hört att det tillhör livet, vilket gör att man snabbt accepterar att döden inträffat. Detta såklart om man fått leva HELA sitt liv... acceptansen till dödens inträffande minskar säkerligen med ens tankar om när döden bör inträffa. Hos dom flesta är det nog när man är gammal, över 80 kanske...

Alla vill vi nog dö ovetandes och snabbt, smärtfritt. Det är nog så man ser livets avslut som värdigt. Så dog min mormor igår em... det var värdigt.

Men för oss som fortfarande lever fysiskt blir det en stor chock. Inget man tror eller räknar med... Man accepterar hennes död för hon var gammal, men det är svårt att förstå att det har hänt.

Min mormor har jag bara glada minnen av. Min älskade bror sa idag att det är nog mycket tack vare henne man är som man är (förutom våra föräldrar då). Det är nog helt sant, hon var glad,positiv, stark och hade en vilja av stål. Hennes humor och rapphet var fantastisk. En sann stålmormor!
Precis en sån man själv vill bli när man blir gammal.

Allt går upp och ner nu, skrattar och gråter om vartannat. Tack vare att man vet om att det är en del av livet gör att man kan göra så.. skratta och gråta åt samma sak.

Min mormor är hos farmor nu, de två finaste änglarna som finns bland molnen

Som Agnes sa så har vi en liten Greta nu att ta hand om... och det är helt sant

Sjuk!

Hur ofta händer det? ffa hur KUL är det!!??
Sjuk... det är jag sällan så jag inte ens kan jobba, hatar att vara sjuk.
Har iofs aldrig hört någon jubla heller över att vara sjuk... men ändå... konstaterar det ytterligare då: DET ÄR TRÅKIGT OCH ONÖDIGT ATT VARA SJUK!

Värsta sättet att vara sjuk är som jag är nu... egentligen för lite sjuk för att vara hemma men för sjuk för att jobba, mellanläge där.
Brukar kunna bita ihop men idag gick inte det heller.
Klev upp i ottan och körde från Norrtälje till Medis, men minns det knappt nu...
Var på möte på "Fåfängan" för att spika lite saker till personalfesten jag ordnat... minns knappt det heller...
Åkte till jobbet, smög runt med en en fleece jacka ovanpå jobb kläderna för att inte frysa ihjäl. Fös ändå men var alldeles rödblommig och glåmig.
Jag insåg fakta och åkte hem och la mig i soffan, under mitt mysiga täcke.

Jim blev kvar i stugan med hundarna... så det har varit så himla tomt hela dagen trots att jag sovit mest hela tiden. Men jag och min undulat "Henrik" fick mer tid för varandra, så han har suttit och sovit på min mage medans jag sovit i soffan. Gulliga gulliga pippi!
Sen satt han på gardinstången ett tag och skrek: "ge mej en puss, puss puss" För att sedan ta sig ett dopp i sin pool... sen somnade han igen.
Trevligt djur måste jag säga :)

Men imorgon ska här jobbas igen... hela helgen lång ska det bli jobb.
Sen är det dags för måndag och då är man betrodd med en ledig dag! Det är ju inte helt fel en löningsdag som det är!!
Då ska jag möta pelle för att prata festmusik, shoppa lite sommarkläder, shoppa present till Jimson som fyller 25+ men ffa ska vi shoppa det allra viktigaste: EN RESA!!!!
Jag och Jim ska bege oss iväg en vecka med enda kraven att det finns en fet, varm och stor sol och ett blått stort hav!

Först med 3 hundar iallafall...

Veckan har gått fort. Kan bero på att jag har haft så mycket att göra på jobbet så det inte är klokt!! IVA har varit mer än fullt! Tur att man både är stress tålig, älskar djur och älskar sitt jobb :)
Haft PU-samtal med idag, vilket var så skönt! Min chef är så himla bra!!! :) Känner att energin kommer tillbaka till mig nu sakta men säkert.

Så har ytterligare en vän förlovat sig. Jag beklagade mej inför Jimson med att det baaaaraaa är jag kvar på hela jorden som inte är förlovad. Vad säger karlsloken!!!??!! "Ja, men det är bara du som har 3 hundar, det var du först med"
haha! ja det kanske är sant... men kanske inte riktigt samma sak, eller?

Imorgon är det fredag det är bra, då ska jag after worka på jobbet med jobbarkompisar och sedan åka till Forsan och fortsätta öla och äta pizza! sweeeet!

"Persson" var är du?

I fredags så var jag iväg på tjejmiddag med några från jobbet, det var fasligt roligt! Det vill jag göra om igen snart :)
sen brakade vi ut för att utöva discodans... det var kanske inte det bästa stället men vad gör det när man har ett toppen sällskap! :)

Idag har vi varit på dop! Det var ett fint dop och söt bebis. Fast det var 2 som döptes samtidigt och själva cermonin kändes kanske lite stressande men ja... det är alltid mysigt med dop.
Innan vi gick in i kyrkan så pratade jag och David om gravar och gravstenar att det låg döda människor i kistor begravda under varje gravsten, David var inte helt övertygad för det kunda ju lika gärna vara skatter i kistorna... ja vad vet man?
Sen läste vi på några gravstenar bla på en "Persson".
Efter dopet så gick jag och David ut för att fortsätta mysteriet på kyrkogården... tills David säger: "Kom Maria nu måste vi leta efter Persson!" så då ägnade vi en hel del tid att leta efter denna Persson! vart kunde han ha tagit vägen!!!! Han var inte vid sin gravsten... han fanns ingenstans, men vi finnkammade hela kyrkogården iallafall, trots att jag i början hävdade att han var död och låg begravd under sin gravsten... vilket då David inte var helt övertygad om.

Längesen nu...

Nu var det ett herrans lång tag sedan jag skrev här, dåligt!
Men sanningen är att tiden inte har räckt till...
Mycket på jobbet att fixa och trixa med. Så tiden att roa sig efter jobbet har blivit minimal, myser hellre med jimson faktiskt :)
Det nya på jobbfronten är att jag har gått in på lab för att lära upp mig där! SÅ sjukt roligt! Har tränat hur mycket som helst för att få de perfekta utstryken... många objektglas har det gått åt :)Är iallafall mycket glad över att jag får äran att lära mig lab.
Sen är det agilityn med Sally som går så himla bra! Det är så roligt att träna med henne så tisdagkvällarna är helt klart veckans höjdpunkt! Å mer agilitykvällar kommer det att bli, Hugo ska sättas igång med :)

Igår (torsdag) kom Jims mamma och hennes man, Jims pappa och farmor hit på middag. Det var jättetrevligt. Dom är så goa allihopa. Imorse åkte dock Jims mamma och man hem igen, det var lite tråkigt faktiskt.

Så vad som stundar kvar på denna dag är att jag och Jim ska kolla in en resa på stan och förhoppningsvis köpa en med... sen ikväll så ska jag på tjejmiddag hos några jobbakompisar :) YEY!